Venprov är att föredra framför hälstick – slutgiltigt svar från RfB

/

Venös provtagning har visat sig vara mindre smärtsamt och rekommenderas som förstahandsval vid blodprovstagning på spädbarn (Kvist, et al., 20021; Shah & Ohlsson, 20112; Svensk Barnsmärtförening, 20133). I internationell forskning framträder hälstick som den vanligaste metoden för blodprov och screening på spädbarn och är därmed en av de vanligast förekommande smärtsamma procedurer som spädbarn utsätts för (Shah & Ohlsson, 20112). För att bidra till en evidensbaserad omvårdnad för de yngsta barnen har Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Svensk barnsmärtförening och Svensk sjuksköterskeförening tillsammans författat en skrivelse till SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) med förslag om utmönstring (utgallring) av hälstick när blodprover ska tas på barn under 12 månader. Förslaget om utmönstring har behandlats i SBU´s interna kvalitéts- och prioriteringsgrupp där beslut togs att inte gå vidare med frågan. SBU´s interna kvalitéts- och prioriteringsgrupp slår fast att frågan är forskningsmässigt utredd, d.v.s. att hälstick ger mer smärta än venös blodprovstagning.
1Kvist, L. J., Jönsson, K., Tornestrand, B. M., & Månsson, M. E. (2002). Can venepuncture reduce the pain of neonatal PKU—Sampling? A randomised study. Nordic Journal of Nursing Research, 22(4), 27-30. doi:10.1177/010740830202200405

2Shah, V. S., & Ohlsson, A. (2011). Venepuncture versus heel lance for blood sampling in term neonates. The Cochrane Database of Systematic Reviews, (10), CD001452.

3Svensk Barnsmärtförening (2013) Nationella riktlinjer för prevention och behandling av smärta i nyföddhetsperioden http://www.svenskbarnsmartforening.e.se/

Katarina Karlsson, PhD
Styrelseledamot, kompetens/utbildning
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor

4 svar på ”Venprov är att föredra framför hälstick – slutgiltigt svar från RfB”

  1. Hej!
    Jag anser att frågan är mer komplicerad än så. Er rekommendation baseras på forskning som är utförd på metoder som inte utförs idag(förhoppningsvis) på svenska sjukhus.
    Alla de inkluderade studier ni refererar till har brister i sina metodbeskrivningar vad gäller just ”hälstick” eller den bättre benämningen ”fotsulestick”, eftersom vi idag i Sverige inte sticker i hälen utan på sidan av denna (kommer till det längre ner).
    Shah & Olsen review från 2011 är en gedigen litteraturstudie baserad på 5st andra studier som alla undersöker i princip samma fråga. Är venös provtagning mindre smärtsam än hälstick. Slutsatsen i totala sammanhanget visar på att svaret är JA. Dock vid närmare undersökning av dessa studier så finns det brister framför allt om du ska jämföra och sätta i sammanhang med dagens provtagningsmetoder. Den senaste inkluderade studien Shah & Olsen review (Saththasivam 2009) slår till exempel fast att det inte är någon signifikant skillnad vare sig i smärta och att lyckas om blodmängden som ska tas är liten.
    Utöver detta så har alla inkluderade studier i denna review som redovisade sin metod i hälstick beskrivet ett stickdjup på 2,0-2,5mm vid sin intervention! Detta är grova lancetter och djupare än våra djupaste fingerlancetter. Detta tas inte i beaktning vid analysen, men självklart har stickdjup en effekt på smärtrespons vilket inte tagits hänsyn i någon av de nämnda studierna. Alla inkluderade studier redovisar inte var på hälen de sticker, men om vi kan anta att gamla metoder använts har sticket varit mitt i hälen närmast in till benet och närliggande nerver.
    Referenser på rekommenderade stickdjup och lokalisation har funnits sedan 2008 från USA ( CLSI, Procedures and Devices for the collection of Diagnostic capillary blood specimens; Approved standard – sixth edition), samt i WHOs guidelines för provtagning 2010, (Organization WH. WHO Guidelines on Drawing Blood: Best Practices in Phlebotomy, Paediatric and neonatal blood sampling. 2010). Stickdjup vid fotsulestick ska inte överstiga 1,0mm djup för bebisar och 0,85mm för prematurer. Riktlinjerna är baserade på studien som gjordes på 1990-talet av Reiner et al(Optimal Sites and Depths for Skin Puncture of Infants and Children as Assessed from Anatomical Measurements) som undersökte stickdjup på bebisar postmortem.
    Således vill jag med denna kommentar understryka att de “hällancetter” som bör finnas på svenska barnsjukhus idag ska få vara kvar i syfte att vara ett bra komplement till venös provtagning på bebisar under 12månader. Fotsulestick är självfallet endast att föredra när blodmängden är liten ex för ett blodglukos, crp, kapillär blodgas eller liknande analys som endast kräver enstaka bloddroppar, och på bebisar vars vener är svåra att finna eller där samtliga kärl är upptagna eller behövs för framtida medicinsk behandling.
    Min mening är att det är viktigt att förstå vilket kontext som rekommendationen utgår till. I sammanhanget pku-test vid screening av friska nyfödda så visar all forskning mot att venprov är att föredra, men i andra sammanhang ex barn på en akutmottagning eller barn inlagda på sjukhus såsom vi möter på Astrid Lindgrens Barnsjukhus är detta ännu inte utträtt och framför allt inte undersökts med dagens provtagningsmetoder, vilket jag hoppas SBU, Riksföreningen för barnsjukvård och svensk barnsmärtsförening tar hänsyn till.
    .
    Bästa hälsningar // Henrik Hjelmgren
    Doktorand, Kvinnor och Barns Hälsa, Karolinska Institutet.
    Utbildningsansvarigsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
    Karolinska Universitetssjukhuset
    Astrid Lindgrens Barnsjukhus
    Patientområde 3
    Barn med sjukdomar i nervsystem och rörelseorgan
    Eugeniavägen 23
    C10:33 Solna
    171 76 Stockholm
    Tel: 08- 517 780 82
    Mob: 0739655622
    e-post: henrik.hjelmgren@sll.se, henrik.hjelmgren@ki.se

    • Bra inlägg. Vill tillägga att vi på BB Danderyd aldrig använder annat än venprov vid PKU. ”Hälstick” förekommer endast vid kontroll av p-glucos. Barnet reagerar sällan om den samtidigt får ligga vid bröstet.

      • Tack! Tack för inlägget om hur ni arbetar och upplever barnens reaktioner. Hälsningar Malin Ekström

  2. Hej Henrik, Tack för din input. Ytterligare forskning behöver genomföras när det gäller hälstick på barn under 12 månader men att som ideell förening har vi inte möjligheter och resurser att arbeta vidare med denna fråga. Ser framemot att ta del av dina kommande resultat. Hälsningar RfB genom Malin Ekström

Kommentarer är stängda.